Vad en AI-strategi för svensk skola bör innehålla

Trots att Utbildningsdepartementet tackat nej till att delta i arbetet med den nationella AI-strategin, är det inte för sent. I den här bloggposten beskriver jag vad jag anser att svenska skolan behöver från en AI-strategi.

För nya läsare: Jag som skriver ledde Skolverkets arbete med AI och utbildning 2023–2024, har publicerat flera böcker om AI och skola, och utbildar regelbundet lärare, rektorer, skolchefer och aktörer på nationell nivå om AI.

1: Skolan handlar om eleverna

Det som en nationell AI-strategi säger om skolan behöver ha utgångspunkt i eleverna, och deras behov av att förstå och använda AI. Från detta kommer slutsatser om vilka åtgärder som behövs, och hur de bör tidsättas och prioriteras.

Elevers behov av AI-kompetens kan sammanfattas utifrån tre perspektiv, som delvis överlappar varandra:

1. Kompetens för arbetsmarknaden. Vissa av dessa kunskaper (som AI-stödd mjukvaruutveckling eller att använda AI i mediaproduktion) är specifika för vissa yrkesgrupper, medan andra (som AI-stöd i hantering av information eller idéskapande) är relevant för alla.
2. Kunskaper för medborgare. Detta omfattar kunskaper om deepfakes och AI-driven åsiktspåverkan, men också en medvetenhet om lagar, rättigheter, och hur AI påverkar samhället.
3. Kunskaper som barn och elever behöver i sin vardag. Många unga använder AI som plugghjälp eller socialt sällskap. Skolan behöver hjälpa dem att göra det på ett sunt sätt.

En AI-strategi behöver konstatera att vi måste ha en nationellt angiven lägstanivå för elevers AI-kompetens. Den bör också sätta upp ramarna för en nationell lägstanivå, och föreslå vem som ska skapa en mer detaljerad beskrivning av hur åldrar och ämnen berörs.

2: Lärare behöver AI-kompetens

Om elever ska få undervisning om AI behövs kompetensutveckling för lärare, rektorer, skolbibliotekarier, och andra pedagoger.

Strukturen för den svenska skolan gör centralt styrd kompetensutveckling mycket svår – det finns omkring tre tusen huvudmän, som fattar beslut om hur kompetensutveckling ska ske. Regering och myndigheter bestämmer vad skolors verksamhet måste uppfylla, men kan exempelvis inte säga att alla lärare i samhällskunskap på högstadiet behöver gå en kurs om AI och samhället inom två år.

För att öka chansen att pedagoger får lämplig kompetensutveckling behövs därför flera åtgärder från nationellt håll.

1. Utbildningsmaterial anpassat för varje relevant målgrupp, exempelvis tekniklärare på högstadiet, studie- och yrkesvägledare, samhällskunskapslärare på gymnasial nivå, eller personal i elevhälsan. Detta innebär inte bara filmer att titta på eller texter att läsa – vilket redan finns i stor utsträckning – utan också stöd i hur kompetensutvecklingen kan genomföras.
2. Statsbidrag för kompetensutveckling som täcker den tid som fortbildningen kräver. Ett sådant bidrag kan också kopplas till enkel återkoppling, för att följa effekterna av kompetensutvecklingen.
3. Tydliga förväntningar om att elever får undervisning om AI, och att skolor delar i kompetensutvecklingen. I detta ingår att marknadsföra och öka medvetenheten om att kompetensutvecklingen finns, och att aktivt söka upp skolor och huvudmän som inte agerar på den.

En AI-strategi behöver beskriva hur pedagoger och skolledare ska få den kompetens som behövs för att elever ska nå den uppsatta lägstanivån för AI-kunskaper. Planen för kompetensutveckling behöver vara anpassad efter hur svenska skolan styrs.

3: Att vänta är också en risk

Att ge elever och deras lärare nödvändig AI-kompetens är ett stort projekt, som kommer att ta många år att genomföra. Att vänta i fem år innan elever som tar studenten vet hur de kan använda – eller inte använda – AI i arbetslivet eller vidare studier vore skadligt för både näringsliv, samhälle och individer.

För att få positiva effekter tidigt behövs därför en tydlig prioritering. Det är mer bråttom att elever i trean på teknikprogrammet får lära sig om AI-stödd programmering, än att elever på högstadiet får diskutera AI, etik och upphovsrätt i bild eller musik.

Om lärargruppers behov av AI-kompetens prioriteras efter hur brådskande de är (inte hur viktiga de är!), kan insatser för kompetensutveckling börja tidigt. Tidiga insatser ger också lärdomar för att utveckla insatserna, så att de fungerar bättre samtidigt som de når fler lärargrupper.

En AI-strategi behöver identifiera var i skolväsendet det är mest angeläget att snabbt ge elever nödvändiga AI-kunskaper, och skapa en tidsplan som avspeglar detta. Tidsplanen behöver väga risker med snabbt framtagna insatser som förbättras efter hand, mot riskerna med att vänta med att ge elever nödvändiga kunskaper om AI.

4: Vi måste också blicka framåt

I workshops jag lett har rektorer och skolstrateger bland annat fått placera in olika påståenden om AI och skola på en tidslinje. Ett av påståendena är ”AI kan bedöma skrivna uppsatser lika bra som den genomsnittliga läraren”, och det placeras nästan alltid i kategorin ”redan sant”.

AI-utvecklingen väcker frågor om hur skolan fungerar, om lärarens roll, och om varför vi har utbildning. Lärande och utbildning är kritiskt i en värld som ändras snabbt, men vi kan inte utgå från att alla ramar som gällt för skolan sedan den (första) industriella revolutionen fungerar bra när även kognitivt arbete börjar automatiseras.

Att förändra skolan tar tid – bara att genomföra kompetensutveckling är ett mångårigt projekt. Därför är det viktigt att blicka framåt, undersöka och där det är möjligt förbereda för eventuella större förändringar.

En AI-strategi behöver konstatera att AI-utvecklingen kan innebära stora och snabba förändringar i samhället, även för skola och utbildning. Den bör uppmana till forskning för att identifiera och utforska scenarier som är särskilt troliga eller betydelsefulla, och att vi även förbereder för sådana scenarier där det är möjligt. Analyserna behöver omfatta många sektorer, bland annat skolväsendet.

Sverige behöver AI-kunskap

Att Utbildningsdepartementet tackat nej till att medverka i regeringens AI-sekretariats arbete med att ta fram en nationell AI-strategi är obegripligt, men inte oåterkalleligt. Att förstå och kunna använda AI är viktigt idag, och kommer att vara avgörande i framtiden. Skolan är den plats som utbildar hela Sverige. Det handlar inte om att skärmar ska ersätta böcker – i de flesta fall handlar det snarare om att böcker ska ta upp frågor om artificiell intelligens.

Den nationella AI-strategin har möjlighet att ge svensk skola en likvärdighet och gemensam riktning när det handlar om AI. Det är viktigt att vi tar den chansen.