Vad är artificiell intelligens? (del 1)

Jag ansåg länge att ”artificiell intelligens” är ett vagt och nästan meningslöst uttryck. Den vanligaste definitionen ungefär att maskiner gör något ”som vanligtvis kräver mänsklig intelligens”. Den inneboende motsägelsen i den definitionen är att när vi vant oss vid att en maskin väl kan göra vissa saker, så krävs det inte längre ”vanligtvis” mänsklig intelligens. Det kallade för AI för tio år sedan kallar vi inte för AI idag.

Men jag har blivit allt mer övertygad om att det finns en bättre definition, och att det är en definition som hjälper oss att förstå både artificiell och mänsklig intelligens lite bättre. Jag ska försöka förklara vad. Och hur.

Den intelligenta maskinen

En milstolpe för artificiell intelligens var när Deep Blue besegrade världsmästaren Garri Kasparov i schack 1997. Om en dator kan besegra den bästa människan i något så avancerat som schack – visst måste den väl anses vara intelligent då?

Deep Blue är imponerande, men Stockfish – den bästa schackdatorn idag – är så ofantligt mycket bättre på schack att det är svårt att ens jämföra. Stockfish vinner mot Deep Blue. Alltid.

Lite märkligt är det då att vi ändå inte pratar om Stockfish som att det är ett program med intelligens. Den är helt enkelt bara bra på att spela schack. En bra schackdator.

Samma sak gäller ”artificiell intelligens” som används för att spela Go, spela StarCraft, förutsäga proteinstrukturer, göra väderleksprognoser, upptäcka cancer i röntgenbilder, och en rad andra tillämpningar. De är exempel på smal artificiell intelligens – AI som är skapad för en specifik typ av uppgift.

Det krävs en hel del mänsklig intelligens för att göra samma saker, men vi kallar ändå inte maskiner som lyckas med de sakerna för intelligenta. För det är inte vad vi menar med att vara intelligent.

Ett tecken på att vi inte ser sådana maskiner som intelligenta är att vi slutar att kalla dem ”AI” efter ett tag. Det är ett analysprogram, en algoritm som optimerar energianvändning, en självkörande bil – eller en schackdator. Det som vi kallade AI för tio år sedan kallar vi inte för AI idag.

Maskiner som kan tänka

Jag vill hävda att det är annorlunda med stora språkmodeller och andra maskiner som kan använda språk på ett övertygande sätt. Om tio år kommer vi inte att kalla dem språkmaskiner – vi kommer att kalla dem intelligenta. Och det har en enkel förklaring:

Det är genom språk vi uttrycker våra tankar.

Det finns människor som kan dela tankar med varandra genom exempelvis målningar, musik, eller för den delen schackpartier. ”Det där var ett lekfullt drag” kan en expert säga, men för 99 procent av jordens befolkning är inte att flytta en viss schackpjäs att uttrycka lekfullhet. En tavla kan kommunicera vördnad och ett musikstycke kan kommunicera vemod, men om vi vill ha någorlunda precision i tankarna vi förmedlar använder vi språk. En nickning eller gest fungerar bra för att kommunicera ”jag ser dig och uppskattar att du är här”, men vi måste använda ord för att fråga ”när ska vi ses nästa gång” eller för att svara på frågan.

När maskiner hanterar språk ett övertygande sätt kommer vi att betrakta dem som att de kan tänka. (Det finns en väsentlig skillnad mellan att ”de kan tänka” och ”de beter sig som att de kan tänka”, vilket kanske också är skillnaden mellan ”artificiell intelligens” och ”riktig intelligens”, men det lämnar jag till en annan bloggpost.) Det ger en annan definition av artificiell intelligens:

Artificiell intelligens är maskiner som kan tänka.

Det här sättet att definiera artificiell intelligens är nästan en tautologi: Det är klart att intelligens betyder att kunna tänka – vad skulle det annars betyda? Men det är ändå en viktig skillnad. Det sätter fokus på vad det är att tänka, inte på om en maskin kan lösa en viss typ av uppgift.

En maskin som kan formulera tankar, följa andras tankar och vidareutveckla tankegångar måste rimligtvis anses kunna tänka. (Eller bete sig som om den kan tänka.) Och tankarna formulerar vi genom vårt språk.

Den typen av AI har dykt upp de senaste åren. Och även om också smal AI utvecklas snabbt och har stor inverkan på många saker i samhället, så är det de tänkande maskinerna som kommer att vända upp och ner på vår värld. Dels för att tänkande maskiner kan användas till så många olika saker, dels för att de kommer att utmana vår syn på oss själva som de enda intelligenta varelserna på jorden.

Den här bloggposten är en bearbetning av en artikel jag skrev på LinkedIn. Den som vill fördjupa sig i området rekommenderas det här poddavsnittet från The Cognitive Revolution, där Michael Levin vid Tufts University intervjuas.